Jag: "Sjuofemti"
Jan-Erik: "Va, sju og femti?!"
Jag: "Ja vaddårå, det är väl ganska normalt för en lunch"
Jan-Erik: "Nei for helvede, det stemme jo ikke. Er du ikke riktig klok?"
Först senare blev jag varse att "sju och femtio" betyder 57 i nynorska Stavanger.
Stämningen är nu något bättre igen.
Västnorges skarpaste hjärna.
1 kommentar:
Det är på grund av händelser som denna jag har som policy att alltid prata engelska med våra kära nordiska grannar (norgebor, danskar & skåningar).
Skicka en kommentar